flummberg

Två veckor har nu gått, och kroppen känner sig betydligt piggare än vad den gjort på länge. 
Att stiga upp 05.30 för att träna före jobbet känns inte alls lika jobbigt som för 14 dagar sedan. Sen att man är helt död när man kommer hem från jobbet, är en annan sak. En viss inverkan kan väl vara att arbetet i sig är typ 8 timmars träningspass, men jag klagar inte.
Jag trivs med rutiner, och jag gillar känslan i kroppen!

Ska i alla fall bli ofantligt skönt att åka upp till norr till helgen. Ju närmare det kommer, ju mer längtar jag hem, så är det jämt!
Även om det bara är en kort visit över helgen, och jag troligtvis bara hinner träffa de närmaste i familjen, känns det väldigt bra.
Jag åker ju trots allt upp för att gå på ett bröllop, Sannas bröllop! Risk för att bli alldeles för sentimental och gråta i kyrkan finns.. men det tar vi då.

Högt på min lista står ändå Gandhi, bror min och Viktorias nya tillskott. Jag tror att jag kommer bli förälskad i den lille krabaten!


bilden är från Vickans blogg

Tack och hej!